Den flickan är en främmande fågel 
Som fallen från skyarna, född på en annan planet. 
Den flickan är en främmande fågel 
Hon bär en sorg i sitt leende och en välbevarad hemlighet













Och hon vet vad hon vet 
Hon vet att bevara sin hemlighet 
För hon vet att den som vet får betala med ensamhet



Himmelen kan öppna sig, regn kan falla ner 
Hon kan dansa i ett solregn på en plats där ingen ser 
Hon kan finna allt det enkla på en plats hon själv valt ut 
Men då hon möter andras blickar tar det vackra alltid slut

Den flickan hon är vaken om natten 
Natten är dyrbar för då är hon ensam och stark 
Hon knackar på hos sig själv då 
Om dörren är öppen och olåst mot obeträdd mark
Hon ler för sig själv så liderligt och vänt 
Och hon går in i nånting 
Folk skulle påstå att, att hon drömt

Men inget kan vara verkligare, inget mera sant 
Det finns en plats där inte alla måste tänka likadant 
Och hon kan finna allt det enkla på en plats hon själv valt ut 
Men då hon möter andras blickar tar det vackra alltid slut
Den flickan är en främmande fågel. 
Vingklippt och sårad men omöjlig att bura in. 
Den flickan är en främmande fågel. 
Hon sjunger bara den sång hon kan kalla sin



Och det va som hon flög 
Mot en rutas fönsterglas 
Slagen föll hon ner i sin egen världs extas

Men inget kan vara verkligare, inget mera sant 
Det finns en plats där inte alla måste tänka likadant. 
Och hon kan finna allt det enkla på en plats hon själv valt ut 
Men då hon möter andras blickar tar det vackra alltid slut



Himmelen kan öppna sig, regn kan falla ner 
Hon kan dansa i ett solregn på en plats där ingen ser 
Hon kan finna allt det enkla på en plats hon själv valt ut



Men då hon möter andras blickar tar det vackra alltid slut

Den flickan är främmande fågel